{"next":"https://catalog.skl.se/rowstore/dataset/5bec38f5-8f47-400e-853b-9b83b2022afd/json?_offset=100&_limit=100","resultCount":457,"offset":0,"limit":100,"queryTime":3,"results":[{"konto":"","namn":"Tillgångar","kontogrupp":"","kontoklass":"1","kontotext":"I kontoklass 1 redovisas samtliga tillgångar indelade i anläggningstillgångar, bidrag till infrastruktur och omsättningstillgångar.\nAnläggningstillgångar omfattar:\n\u2022 Immateriella anläggningstillgångar\n\u2022 Materiella anläggningstillgångar\n\u2013 Mark och byggnader\n\u2013 Maskiner och inventarier\n\u2022 Finansiella anläggningstillgångar\nBidrag till infrastruktur redovisas på egen rubrik mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.\nOmsättningstillgångar omfattar:\n\u2022 Förråd med mera\n\u2022 Kortfristiga fordringar\n\u2022 Kortfristiga placeringar\n\u2022 Kassa och bank\nGränsdragningen mellan anläggningstillgång och omsättningstillgång framgår av LKBR 6 kap. 6 § och av RKR:s rekommendation RKR R4 Materiella anläggningstillgångar samt RKR R7 Finansiella tillgångar och finansiella skulder. Tillgångar i koncernföretag ska särredovisas på respektive konto. Detta kan göras via separat konto, underkonto eller via annan koddel (motpart).\nBeträffande uppgiftslämnandet bör följande observeras:\nI kontoplanen saknas särskilda konton för investeringar i anläggningstillgångar. För att underlätta uppgiftslämnandet och framtagande av kassaflödesanalys kan underkonton läggas upp enligt förslag under kontogrupp 10, 11 och 12.\n","underkonto":""},{"konto":"","namn":"Immateriella anläggningstillgångar","kontogrupp":"10","kontoklass":"1","kontotext":"I denna kontogrupp redovisas immateriella anläggningstillgångar, dvs rättigheter som förvärvats eller upparbetats internt och som uppfyller krav på aktivering enligt RKR R3 Immateriella anläggningstillgångar. Till denna grupp hör även pågående projekt och förskott för immateriella anläggningstillgångar. \nMedicintekniska produkter som innehåller både maskin- och programvara redovisas på konto 122. \nNedan exemplifieras underkonton för 101 Internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar. Vilka konton man väljer att lägga upp är olika i olika reg-ioner. Ackumulerade avskrivningar redovisas som korrektiv post som un-derindelning inom respektive konto. \nI bokslutsstatistiken efterfrågas Immateriella anläggningstillgångar totalt, det vill säga kontogrupp 10. För kontona ska även årets investeringsutgifter uppges i statistiken.","underkonto":""},{"konto":"100","namn":"Pågående arbeten, immateriella anläggningstillgångar","kontogrupp":"10","kontoklass":"1","kontotext":"Detta konto används för redovisning av utgifter för pågående arbeten för immateriella anläggningstillgångar. När arbetet är avslutat ska utgiften överföras till respektive konto under kontogrupp 10.\nOm behov finns att separera pågående projekt för olika undergrupper, för att t.ex. underlätta framtagandet av uppgifter till noter och statistik, kan antingen underkonton läggas upp för respektive tillgång under konto 100 alternativt kan separata underkonton läggas upp för pågående projekt under respektive tillgångskonto.","underkonto":""},{"konto":"101","namn":"Internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar","kontogrupp":"10","kontoklass":"1","kontotext":"På kontot redovisas nedlagda utgifter för internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar. Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7911 Avskrivning på internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar.","underkonto":""},{"konto":"101","namn":"Ingående anskaffningsvärden, internt upparbetade immateriella anlägg-ningstillgångar","kontogrupp":"10","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1011"},{"konto":"101","namn":"Årets investering, internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar","kontogrupp":"10","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1012"},{"konto":"101","namn":"Årets försäljning, internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar","kontogrupp":"10","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1015"},{"konto":"101","namn":"Årets utrangeringar, internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar","kontogrupp":"10","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1016"},{"konto":"101","namn":"Ackumulerade nedskrivningar, internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar","kontogrupp":"10","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1017"},{"konto":"101","namn":"Ackumulerade avskrivningar, internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar","kontogrupp":"10","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1019"},{"konto":"102","namn":"Förvärvade immateriella anläggningstillgångar","kontogrupp":"10","kontoklass":"1","kontotext":"På kontot redovisas utgifter för förvärvade immateriella anläggningstillgångar såsom koncessioner, patent, licenser och liknande rättigheter. Planenliga av-skrivningar debiteras underkonto 7912 Avskrivning på förvärvade immateriella anläggningstillgångar.\nFör indelning i underkonton se konto 101.","underkonto":""},{"konto":"","namn":"Mark och byggnader","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"Med en anläggningstillgångs anskaffningsvärde avses utgifterna för anläggningens förvärv eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska samtliga utgifter för förvärvet eller tillverkningen medräknas. Detta innebär att till förvärvet direkt hänförbara kostnader som transporter, tullavgifter, monteringskostnader och övriga hanteringskostnader ska inkluderas i anskaffningsvärdet. Se LKBR 7 kap. 2 § samt RKR R4 Materiella anläggningstillgångar.\nÅrets investeringar och försäljningar av anläggningstillgångar ska ingå i respektive kontogrupp. För årets investeringar och försäljningar kan särredovisning ske genom underkonto.\nEn materiell anläggningstillgång ska delas upp i komponenter om dessa är betydande och skillnaden i nyttjandetid väsentlig.\nAnläggningstillgång som fortlöpande minskar i värde ska årligen belastas med värdeminskning. Om anläggningstillgången har delats upp i komponenter ska respektive komponent skrivas av separat. Avskrivningsbeloppet ska anpassas till lämplig plan med hänsyn till tillgångens/komponentens uppskattade nyttjandeperiod. Avskrivningarna ska påbörjas vid den tidpunkt då en tillgången/ komponenten kan tas i bruk. Värdeminskning genom planenlig avskrivning redovisas som korrektiv post i underindelning inom respektive konto. Komponenten mark skrivs inte av.\nSpecifikation ska ske i en not till balansräkningen i enlighet med kraven i 4 kap. 6 § LKBR samt RKR:s rekommendation RKR R4 Materiella anläggningstillgångar.\nI bokslutsstatistiken efterfrågas Mark och byggnader totalt, det vill säga kon-togrupp 11. Dessutom ska kontona 111 och 113 särredovisas. För kontona ska även årets investering uppges i statistiken, liksom leasingandelen av årets investeringar.","underkonto":""},{"konto":"111","namn":"Byggnader","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas det bokförda värdet för byggnader. Till anskaffningsvärdet räknas även sådan utrustning som är nödvändig för byggnadens allmänna funktion.\nFör gränsdragning mellan byggnader och byggnadsinventarier gäller följande: Inventarier räknas som byggnadsinventarier om verksamheten ställer speciella krav på dessa. Inventarier relaterade till byggnadens allmänna funktion är ej byggnadsinventarier utan ingår i byggnadsvärdet. Till byggnader hänförs bland annat skärmtak, busskurer samt fasta cykelställ med tak.\nPlanenliga avskrivningar debiteras underkonto 7921 Avskrivning på byggna-der och redovisas som korrektiv post på underkonto.\nKontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.","underkonto":""},{"konto":"111","namn":"Ingående anskaffningsvärden, byggnader","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1111"},{"konto":"111","namn":"Årets investering, byggnader","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1112"},{"konto":"111","namn":"Årets inköp, byggnader","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1113"},{"konto":"111","namn":"Årets försäljning, byggnader","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1115"},{"konto":"111","namn":"Årets utrangeringar, byggnader","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1116"},{"konto":"111","namn":"Ackumulerade nedskrivningar, byggnader","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1117"},{"konto":"111","namn":"Ackumulerade avskrivningar, byggnader","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1119"},{"konto":"112","namn":"Leasingavtal, byggnader","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"På kontot redovisas finansiella leasingavtal för byggnader som ska tas upp som tillgång i den mån dessa tillgångar inte redovisas efter tillgångsslag. Ett leasingavtal klassificeras som finansiellt om de ekonomiska fördelarna och riskerna som hänger ihop med ett ägande av tillgången i allt väsentligt har överförts till leasetagaren. För ytterligare information se RKR R5 Leasing.\nOperationella leasingavtal balanseras inte utan leasingavgifterna kostnadsförs i resultaträkningen i den period de avser. Se kontogrupp 62 Operationell hyra/leasing.\nPlanenliga avskrivningar debiteras underkonto 7922 Avskrivning på leasingavtal för byggnader och redovisas som korrektiv post på underkonto.\nFör indelning i underkonton se konto 111.","underkonto":""},{"konto":"113","namn":"Mark","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas fastighetens markvärde, det vill säga anskaffningsvärdet för mark. Markvärdet är inte föremål för avskrivning. Eventuell värdenedgång justeras via nedskrivning.\nFör indelning i underkonton se konto 111.\nKontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.","underkonto":""},{"konto":"115","namn":"Markanläggningar","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"Med markanläggningar menas på marken uppförda anordningar av permanent natur samt vissa slag av markarbeten.\nTill anskaffningsvärdet för markanläggning räknas:\n\u2022 Markarbeten genom vilka marken görs plan eller fast, såsom röjning av träd, buskar och annat, schaktning av jord och bergsmassor, uppförande av stödmurar samt torrläggning av marken.\n\u2022 Olika anordningar såsom vägar och tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, planteringar och dylikt.\n\u2022 Brunnar, källare och tunnlar eller dylikt i den mån de ej vid fastighetstaxeringen är att hänföra till byggnad.\nAvskrivningsunderlaget för markanläggningen utgörs i princip av den faktiska anskaffningskostnaden under den tid fastigheten innehafts.\nUtgifter för anläggningar avsedda att användas endast ett fåtal år kostnadsförs direkt. En anläggning som är avsedd att användas en tid av endast tre år anses som tillfällig.\nFör indelning i underkonton se konto 111.\nPlanenliga avskrivningar debiteras underkonto 7925 Avskrivning på markanläggningar och redovisas som korrektiv post på underkonto.","underkonto":""},{"konto":"116","namn":"Leasingavtal, pågående nybyggnad","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"På kontot redovisas finansiella leasingavtal för pågående nybyggnad som ska tas upp som tillgång i den mån dessa tillgångar inte redovisas efter tillgångsslag. Ett leasingavtal klassificeras som finansiellt om de ekonomiska fördelarna och riskerna som hänger ihop med ett ägande av tillgången i allt väsentligt har överförts till leasetagaren. För ytterligare information se RKR R5 Leasing. När byggnadsarbetena avslutats överförs saldot till konto 112 Leasingavtal, byggnader.\nOperationella leasingavtal balanseras inte utan leasingavgifterna kostnadsförs i resultaträkningen i den period de avser. Se kontogrupp 62 Operationell hyra/leasing.\nFör indelning i underkonton se konto 111.","underkonto":""},{"konto":"117","namn":"Pågående till- och ombyggnad","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"Detta konto används för redovisning av utgifter som avser pågående till- eller ombyggnad av byggnader där utgiften ska räknas in i tillgångens/komponentens anskaffningsvärde. När byggnadsarbetena avslutats överförs utgiften till konto 111 Byggnader.\nOm behov finns att separera pågående projekt för olika undergrupper, för att t.ex. underlätta framtagandet av uppgifter till noter och statistik, kan antingen underkonton läggas upp för respektive tillgång under konto 117 alternativt kan separata underkonton läggas upp för pågående projekt under respektive tillgångskonto.\nFörbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av regionen redovisas på konto 126.","underkonto":""},{"konto":"118","namn":"Pågående nybyggnad","kontogrupp":"11","kontoklass":"1","kontotext":"Detta konto används för redovisning av utgifter för pågående byggnadsarbeten vid uppförande av en ny byggnad. När byggnadsarbetena avslutats och byggnaden är färdig överförs utgiften till konto 111 Byggnader. Leasing av nybyggnad kan redovisas på konto 116, Leasingavtal, pågående nybyggnad.\nOm behov finns att separera pågående projekt för olika undergrupper, för att t.ex. underlätta framtagandet av uppgifter till noter och statistik, kan antingen underkonton läggas upp för respektive tillgång under konto 118 alternativt kan separata underkonton läggas upp för pågående projekt under respektive tillgångskonto.\nFörbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av regionen redovisas på konto 126.","underkonto":""},{"konto":"","namn":"Maskiner och inventarier","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":" I denna kontogrupp redovisas anskaffning av maskiner och inventarier som har en nyttjandeperiod överstigande tre år och som inte är av ringa värde. I anskaffningsvärdet inräknas alla utgifter fram till den tidpunkt då tillgången kan tas i bruk. Även utgifter för värdehöjande förbättringar inräknas i tillgångens värde. Se RKR R4 Materiella anläggningstillgångar.\nAngående hantering av avskrivningar, se anvisningar till kontogrupp 11.\nVärdeminskning genom planenlig avskrivning redovisas som korrektiv post i underindelning inom respektive konto.\nI bokslutsstatistiken efterfrågas Maskiner och inventarier totalt, det vill säga kontogrupp 12. För kontona ska även årets investering uppges i statistiken, liksom leasingandelen av årets investeringar. Konto 122 efterfrågas i bokslutsstatistiken.","underkonto":""},{"konto":"120","namn":"Pågående arbeten, maskiner och inventarier","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"Detta konto används för redovisning av utgifter för pågående arbeten för maskiner och inventarier. När arbetet är avslutat ska utgiften överföras till respektive konto under 12.\nOm behov finns att separera pågående projekt för olika undergrupper, för att t.ex. underlätta framtagandet av uppgifter till noter och statistik, kan antingen underkonton läggas upp för respektive tillgång under konto 120 alternativt kan separata underkonton läggas upp för pågående projekt under respektive tillgångskonto.","underkonto":""},{"konto":"121","namn":"IT-utrustning","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"Detta konto visar det bokförda värdet för IT-utrustning.\nPlanenliga avskrivningar debiteras underkonto 7931 Avskrivning på IT-utrustning.","underkonto":""},{"konto":"121","namn":"Ingående anskaffningsvärden, IT-utrustning","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1211"},{"konto":"121","namn":"Årets investeringar, IT-utrustning","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1212"},{"konto":"121","namn":"Årets försäljning, IT-utrustning","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1215"},{"konto":"121","namn":"Årets utrangeringar, IT-utrustning","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1216"},{"konto":"121","namn":"Ackumulerade nedskrivningar, IT-utrustning","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1217"},{"konto":"121","namn":"Ackumulerade avskrivningar, IT-utrustning","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1219"},{"konto":"122","namn":"Medicinteknisk apparatur","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas det bokförda värdet för medicinteknisk apparatur. Medicintekniska informationssystem som i sin helhet består av immateriella tillgångar redovisas på konto 102.\nFör indelning i underkonton se konto 121.\nPlanenliga avskrivningar debiteras underkonto 7932 Avskrivning på medicinteknisk apparatur.\nKontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.","underkonto":""},{"konto":"123","namn":"Byggnadsinventarier","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas det bokförda värdet för byggnadsinventarier.\nFör gränsdragning mellan byggnader och byggnadsinventarier gäller följande: Inventarier räknas som byggnadsinventarier om verksamheten ställer speciella krav på dessa. Inventarier relaterade till byggnadens allmänna funktion är ej byggnadsinventarier utan ingår i byggnadsvärdet. Till byggnadsinventarier hänförs bland annat laddstolpar, parkeringsautomater samt digitala informationstavlor.\nFör indelning i underkonton se konto 121.\nPlanenliga avskrivningar debiteras underkonto 7933 Avskrivning på bygg-nadsinventarier.","underkonto":""},{"konto":"124","namn":"Fordon / transportmedel","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas det bokförda värdet för motordrivna fordon, exempelvis personbilar, lastbilar, tåg, bussar, båtar, helikoptrar, ambulansflyg, truckar, arbetsmaskiner, traktorer, släpfordon och dylikt. I anskaffningsvärdet för personbilar ingår i de flesta fall även mervärdesskatt.\nFör indelning i underkonton se konto 121.\nPlanenliga avskrivningar debiteras underkonto 7934 Avskrivning på fordon / transportmedel.","underkonto":""},{"konto":"125","namn":"Leasingavtal, maskiner och inventarier","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"På kontot redovisas finansiella leasingavtal för maskiner och inventarier som ska tas upp som tillgång i den mån dessa tillgångar inte redovisas efter tillgångsslag. Ett leasingavtal klassificeras som finansiellt om de ekonomiska fördelarna och riskerna som hänger ihop med ett ägande av tillgången i allt väsentligt har överförts till leasetagaren. För ytterligare information se RKR R5 Leasing.\nOperationella leasingavtal balanseras inte utan leasingavgifterna kostnadsförs i resultaträkningen i den period de avser. Se kontogrupp 62 Operationell hyra/leasing. För indelning i underkonton se konto 121.\nPlanenliga avskrivningar debiteras underkonto 7935 Avskrivning på leasingavtal för maskiner och inventarier.\nKontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.","underkonto":""},{"konto":"126","namn":"Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av regionen","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"Detta konto används för redovisning av utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på fastigheter ej ägda av regionen, då fastighetsägaren, och inte nyttjanderättshavaren, omedelbart blir ägare till det som utförts/anskaffats.\nÄr fastigheten avsedd att nyttjas under kortare tid än tre år ska förbättringsutgiften kostnadsföras direkt om en sådan kostnadsföring inte väsentligt påverkar bedömningen av verksamhetens resultat och ställning.\nFör indelning i underkonton se konto 121.\nPlanenliga avskrivningar debiteras underkonto 7936 Avskrivning på förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av regionen.","underkonto":""},{"konto":"127","namn":"Inventarier i annans fastighet","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas det bokförda värdet för byggnads- och markinventarier samt andra inventarier i annans fastighet.\nFör indelning i underkonton se konto 121.\nPlanenliga avskrivningar debiteras underkonto 7937 Avskrivning på inventarier i annans fastighet.","underkonto":""},{"konto":"128","namn":"Konst","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"På kontot redovisas dels inventarier som utgörs av konstföremål såsom tavlor, skulpturer och dylikt, dvs konst med obegränsad nyttjandeperiod och som därigenom inte är föremål för avskrivning, dels inventarier som utgörs av konstföremål med begränsad nyttjandeperiod som därigenom är föremål för avskrivning. Vid behov kan separata underkonton läggas upp för konst med obegränsad nyttjandeperiod respektive begränsad nyttjandeperiod.\nPlanenliga avskrivningar debiteras i förekommande fall underkonto 7938 Avskrivning på konst.\nFör indelning i underkonton se konto 121.\nKonst som är en fast del av byggnadens konstruktion redovisas som en del av anskaffningsutgiften för fastigheten i kontogrupp 11. Antingen som en egen komponent eller som en del av en annan komponent, vilken skrivs av över nyttjandeperioden.","underkonto":""},{"konto":"129","namn":"Övriga maskiner och inventarier","kontogrupp":"12","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas andra maskiner och inventarier än de som omfattas av kontona 121\u2013128. Hjälpmedel kan redovisas här i de fall de utgör en anläggningstillgång.\nFör indelning i underkonton se konto 121.\nPlanenliga avskrivningar debiteras underkonto 7939 Avskrivning på övriga maskiner och inventarier.","underkonto":""},{"konto":"","namn":"Finansiella anläggningstillgångar och bidrag till infrastruktur","kontogrupp":"13","kontoklass":"1","kontotext":"I denna kontogrupp redovisas värdepapper som förvärvats för långfristig placering eller avser långfristiga fordringar samt bidrag till statlig infrastruktur. Kortfristiga placeringar redovisas i kontogrupp 18. Avgörande för om en placering är lång- eller kortfristig är avsikten med innehavet av placeringen, ska den nyttjas eller innehas stadigvarande. Se RKR:s rekommendation RKR R7 Finansiella tillgångar och finansiella skulder.\nFordringar i utländsk valuta ska omräknas enligt växelkursen på balansdagen enligt 7 kap 9 § LKBR.\nHuvudprincip för värdering av anläggningstillgångar är anskaffningsvärdet. Anläggningstillgångar som har ett lägre värde vid bokslutstillfället ska skrivas ned till detta lägre värde.\nEtt undantag från denna princip gäller finansiella instrument som innehas för att generera avkastning eller värdestegring. Dessa ska enligt 7 kap. 6 § LKBR värderas till verkligt värde på balansdagen. Värdeförändringen sedan föregående balansdag eller från anskaffningstidpunkten om det anskaffas under året, redovisas i resultaträkningen.\nDe finansiella instrument som omfattas av undantagen i 7 kap. 7 § ska inte värderas till verkligt värde utan istället tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet på balansdagen.\nFör nedskrivning av värdet på värdepapper och långfristiga fordringar kredi-teras respektive värderegleringskonto och debiteras konto 8539 Nedskrivning, finansiella anläggningstillgångar. Vid en återföring av nedskrivning debiteras respektive värderegleringskonto med 8439 Återföring av värderegleringar, finansiella anläggningstillgångar som motkonto.\nAv praktiska skäl återfinns konto 139 Bidrag till infrastruktur inom denna kontogrupp, trots att detta konto hanteras som en egen post placerad mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar i balansräkningen.\nI bokslutsstatistiken efterfrågas Finansiella anläggningstillgångar exkl bidrag till infrastruktur det vill säga kontogrupp 13 exkl 139. Dessutom ska värdepapper, andelar och bostadsrätter totalt, det vill säga konto 131, 132 och 137 särredovisas. Konto 139 efterfrågas på egen rad i bokslutsstatistiken.","underkonto":""},{"konto":"131","namn":"Aktier, andelar och bostadsrätter (långfristig placering)","kontogrupp":"13","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas aktier, andelar och bostadsrätter som innehas stadigvarande. Värdepapper för långfristig placering upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet. Vid en värdenedgång ska nedskrivning ske. Konto 1319 krediteras och debiteras motkonto 8539 Nedskrivning, finansiella anläggningstillgångar. Vid en värdestegring ska återföring av nedskrivningen göras till maximalt anskaffningsvärdet. Då debiteras 1319 med 8439 Återföring av värderegleringar, finansiella anläggningstillgångar, som motkonto.\nVid behov kan särskilt underkonto användas för aktier och andelar i koncernföretag. Aktier och andelar som förvärvats för kortfristig placering redovisas på konto 181.\nKonto 131 efterfrågas i bokslutsstatistiken, liksom aktier och andelar i koncernföretag.","underkonto":""},{"konto":"131","namn":"Värdereglering av aktier, andelar och bostadsrätter (långfristig placering)","kontogrupp":"13","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1319"},{"konto":"132","namn":"Obligationer, certifikat och andra värdepapper (långfristig placering)","kontogrupp":"13","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas obligationer, certifikat och andra värdepapper som förvärvats för långfristig placering. Värdepapper för långfristig placering upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet. Vid en värdenedgång ska nedskrivning ske. Konto 1329 krediteras och debiteras motkonto 8539 Nedskrivning, finansiella anläggningstillgångar. Vid en värdestegring ska återföring av nedskrivningen göras till maximalt anskaffningsvärdet. Då debiteras 1329 med 8439 Återföring av värderegleringar, finansiella anläggningstillgångar, som motkonto.\nObligationer och andra värdepapper som förvärvats för kortfristig placering redovisas på konto 182. Certifikat för kortfristig placering redovisas på konto 183.\nObligationer, certifikat med mera uppdelat på motpart efterfrågas statistiken om landstingens finansiella tillgångar och skulder till SCB.\nKonto 132 efterfrågas i bokslutsstatistiken.","underkonto":""},{"konto":"132","namn":"Värdereglering av obligationer, certifikat och andra värdepapper (långfristig placering)","kontogrupp":"13","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1329"},{"konto":"137","namn":"Långfristiga fordringar","kontogrupp":"13","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot används för redovisning av utlämnade lån (både till anställda och ut-omstående) eller andra fordringar med längre amorteringstid än ett år. Den del som ska amorteras under nästa räkenskapsår omförs i samband med bokslut till konto 164 Kortfristig del av långfristiga fordringar. Långfristiga fordringar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet. Vid en värdenedgång ska nedskrivning ske. Konto 1379 krediteras och debiteras motkonto 8539 Nedskrivning, finansiella anläggningstillgångar. Vid en värdestegring ska återföring av nedskrivningen göras till maximalt anskaffningsvärdet. Då debiteras 1379 med 8439 Återföring av värderegleringar, finansiella anläggningstillgångar, som motkonto.\nVid behov kan särskilt underkonto användas för långfristiga fordringar gentemot koncernföretag.\nKonto 137 efterfrågas i bokslutsstatistiken, liksom långfristiga fordringar gentemot koncernföretag.","underkonto":""},{"konto":"137","namn":"Värde av kapitalförsäkring","kontogrupp":"13","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot debiteras för värdet av kapitalförsäkring när regionen är ägare, t.ex. vid tecknande av kapitalförsäkring till förmån för anställda och förtroendevalda.\nSe vidare RKR:s information, mars 2020: \u201dRedovisning av kapitalförsäkring-ar i samband med direktpension till förmån för anställda och förtroendevalda\u201d.","underkonto":"1375"},{"konto":"137","namn":"Värdereglering av långfristiga fordringar","kontogrupp":"13","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1379"},{"konto":"139","namn":"Bidrag till infrastruktur","kontogrupp":"13","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot används för aktivering av bidrag till infrastruktur med stöd av 2 kap 1 § lagen om vissa kommunala befogenheter och sådana bidrag till inrättande av forskningsinfrastruktur som avses i 2 § andra stycket lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Se även RKR:s Information Redovisning av medfinansiering av infrastruktur då avtalet innehåller klausul om indexreglering av det avtalade bidragsbeloppet.\nKontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.\nKontot underindelas enligt nedan:","underkonto":""},{"konto":"139","namn":"Ingående beslutat bidrag till infrastruktur","kontogrupp":"13","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1391"},{"konto":"139","namn":"Årets beslutade bidrag till infrastruktur","kontogrupp":"13","kontoklass":"1","kontotext":"","underkonto":"1392"},{"konto":"139","namn":"Ackumulerade upplösningar, bidrag till infrastruktur","kontogrupp":"13","kontoklass":"1","kontotext":"Upplösningen påbörjas det år bidraget beslutas och redovisas i resultaträkningen på underkonto 5812, upplösning av aktiverat bidrag till infrastruktur.","underkonto":"1399"},{"konto":"","namn":"Förråd med mera","kontogrupp":"14","kontoklass":"1","kontotext":"I kontogruppen redovisas omsättningstillgångar som förråd och lager.\nI bokslutsstatistiken efterfrågas Förråd med mera totalt, det vill säga kontogrupp 14.","underkonto":""},{"konto":"141","namn":"Förråd och lager","kontogrupp":"14","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot används på två olika sätt beroende på om m har löpande förråd-/lagerredovisning eller ej. Med \u201dlöpande förråd-/lagerredovisning\u201d menas sådan redovisning där materialförbrukningen löpande redovisas med materialrekvisitioner vid uttag av material från förråd/lager eller i samband med fakturering.\nOm man saknar löpande förråd-/lagerredovisning, visar lagersaldot det värde som konstaterats vid den senaste inventeringen (materialinköp bokförs i kontoklass 5). Vid denna redovisningsmetod är materialförbrukningen ej periodiserad, varför något riktigt resultat för verksamheten inte kan beräknas utan lagerinventering eller lagerberäkning. När lagervärdet ändras på grundval av inventering, ska ändringen redovisas mot kontoklass 5.\nOm man har löpande lagerredovisning debiteras konto 141 vid inköp av varor/material och krediteras vid uttag ur förråd/lager (motkonto vid uttag kontoklass 5).\nI bokslutet ska förråden inventeras och tas upp till det lägsta av verkligt värde eller anskaffningsvärde. Eventuella pris- eller kvantitetsdifferenser regleras på kontot med motkontering i kontoklass 5.\nSe RKR:s rekommendation RKR R19 Förråd, lager mm.","underkonto":""},{"konto":"","namn":"Kundfordringar","kontogrupp":"15","kontoklass":"1","kontotext":"I kontogruppen redovisas i första hand fordringar som grundar sig på utställda fakturor. Andra kortfristiga fordringar redovisas i kontogrupp 16 och 17.\nI bokslutsstatistiken efterfrågas Kundfordringar totalt, det vill säga kontogrupp 15, liksom kundfordringar gentemot koncernföretag.","underkonto":""},{"konto":"151","namn":"Kundfordringar","kontogrupp":"15","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot debiteras för utgående fakturor och krediteras för inbetalningar från kunder och kreditfakturor.\nKontot kan vid behov underindelas.","underkonto":""},{"konto":"159","namn":"Värdereglering av kundfordringar","kontogrupp":"15","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto krediteras belopp som motsvarar nedskrivning på sådana kundfordringar som inte anses helt säkra och därför kräver speciell bevakning. Samtidigt debiteras konto 735 Kundförluster som motkonto.\nKonto 159 är korrektivkonto till konto 151\u2013158. Summan av kontona 151\u2013158 och konto 159 visar det bokförda värdet av kundfordringar.\nNär förluster på kundfordringar slutligen konstaterats förs kvarvarande belopp på konto 151\u2013158 och 159 bort (konto 735 debiteras med det nominella fordringsbeloppet och krediteras med nedskrivningen).","underkonto":""},{"konto":"","namn":"Övriga kortfristiga fordringar","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"I denna kontogrupp redovisas andra kortfristiga fordringar än kund- och interimsfordringar, vilka redovisas i kontogrupp 15 respektive 17. Med kortfristiga fordringar avses sådana fordringar som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen.\nI bokslutsstatistiken efterfrågas Övriga kortfristiga fordringar totalt, det vill säga kontogrupp 16. Dessutom ska konto 165, 168 samt kortfristiga fordringar hos koncernföretag särredovisas.","underkonto":""},{"konto":"161","namn":"Fordringar hos anställda","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas fordringar hos anställda, såsom kassaförskott, reseförskott, övriga förskott, lån till anställda och övriga fordringar hos anställda.","underkonto":""},{"konto":"164","namn":"Kortfristig del av långfristiga fordringar","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas kortfristig del av långfristiga fordringar (fordringar som redovisas i kontogrupp 13) vilka förfaller till betalning inom ett år.","underkonto":""},{"konto":"165","namn":"Fordringar hos staten","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"Detta konto används för redovisning av fordringar hos staten avseende bland annat statsbidragsfordringar och fordringar avseende särskild momsersättning (6 % och 5 % respektive 18 %) vid köp av ej skattepliktig verksamhet.\nFordringar hos staten för mervärdesskatt redovisas på konto 168 och upplupna skatteintäkter redovisas på konto 178 och således ej här.\nKontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.","underkonto":""},{"konto":"165","namn":"Avräkning för skatter och avgifter (Skattekonto)","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot debiteras vid betalning till skattekontot och krediteras vid återbetalning från skattekontot och stäms av mot kontoutdrag från Skatteverket.\nKontot debiteras/krediteras månadsvis vid upprättande av skattedeklaration med något eller några av kontona 168 Fordran mervärdesskatt, redovisningskonto, 265 Moms, redovisningskonto, 271 Personalens källskatt och 273 alt. 293 Sociala avgifter enligt lag och särskild löneskatt som motkonto\nStatsbidrag för arbetsmarknadsåtgärder tillgodoförs genom skattekontot.\nKostnadsränta, som beräknas på underskott som uppkommer på skattekontot, debiteras konto 852 Räntekostnader. Intäktsränta, som beräknas på överskott som uppkommer på skattekontot krediteras konto 842 Ränteintäkter.\nOm saldot på kontot är negativt på balansdagen bör saldot flyttas till underkonto 2875 Avräkning för skatter och avgifter (Skattekonto).\nRedovisning av den ingående mervärdesskatten för regionens skattefria verksamheter, så kallad momsersättning, sker på underkonto 1687.","underkonto":"1655"},{"konto":"166","namn":"Andra kortfristiga fordringar","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas andra kortfristiga fordringar än de som lagts upp på övriga konton i kontogruppen. Här redovisas t.ex. regionens fordran på de koncernföretag som i regionens koncernkonto har en skuld till regionen. Se även konto 196 Bank, koncernkonto.","underkonto":""},{"konto":"167","namn":"Ingående mervärdesskatt","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto debiteras avdragsgill ingående mervärdesskatt, dels för skattskyldiga verksamheter, dels för så kallade skattefria verksamheter.\nInköp av tjänster från näringsidkare i utlandet och andra förvärv från annat EU-land sker enligt huvudregeln med omvänd beskattning s.k. förvärvsskatt. Omvänd skattskyldighet gäller även för vissa förvärv inom Sverige. \nOmvänd skattskyldighet innebär att köparen beräknar och bokför utgående moms enligt den procentsats som gäller i köparens land. Om avdragsrätt föreligger för ingående moms beräknas även denna så kallade förvärvsskatt av köparen.\nVid inköp från land utanför EU påförs införselmoms. Från och med 2015 redovisas den i momsdeklarationen till Skatteverket.\nVid redovisning av moms till Skatteverket måste moms avseende skattskyldiga verksamheter skiljas från moms avseende skattefria verksamheter (så kallad momsersättning). Denna uppdelning kan ske på underkonto.\nÄven moms på tjänsteförvärv från utlandet och varuförvärv från andra EU-länder behöver särskiljas. För att underlätta redovisning av moms på momsdeklarationen kan en uppdelning på underkonto göras, se nedan. Ytterligare underkonton kan i vissa fall behövas.","underkonto":""},{"konto":"166","namn":"Ingående mervärdesskatt, skattskyldiga verksamheter","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"På detta underkonto debiteras avdragsgill ingående moms på anskaffningar till skattskyldiga verksamheter.","underkonto":"1671"},{"konto":"167","namn":"Beräknad ingående mervärdesskatt vid omvänd skattskyldighet till skattskyldiga verksamheter","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"På detta underkonto redovisas beräknad ingående moms på anskaffningar till skattskyldiga verksamheter (vid omvänd skattskyldighet och import) avseende:\n\u2022 Inköp av varor från annat EU-land\n\u2022 Inköp av tjänster från annat EU-land\n\u2022 Inköp av tjänster från land utanför EU\n\u2022 Inköp av vissa varor och tjänster inom Sverige\n\u2022 Import av varor","underkonto":"1675"},{"konto":"167","namn":"Ingående mervärdesskatt, skattefria verksamheter (momsersättningen)","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"På detta underkonto debiteras ingående moms på anskaffningar till skattefria verksamheter, så kallad momsersättning.\nDenna moms redovisas i rekvisitionen till Skatteverket i Jönköping, tillsammans med annan ingående moms i de skattefria verksamheterna.","underkonto":"1677"},{"konto":"167","namn":"Beräknad ingående mervärdesskatt vid omvänd skattskyldighet till skattefria verksamheter","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"På detta underkonto redovisas beräknad ingående moms på anskaffningar till skattefria verksamheter (vid omvänd skattskyldighet och import) avseende:\n\u2022 Inköp av varor från annat EU-land\n\u2022 Inköp av tjänster från annat EU-land\n\u2022 Inköp av tjänster från land utanför EU\n\u2022 Inköp av vissa varor och tjänster inom Sverige\n\u2022 Import av varor","underkonto":"1678"},{"konto":"167","namn":"Justeringsmoms vid överlåtelse eller ändrad användning av en investeringsvara","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto krediteras det justeringsbelopp som tas upp i ruta 09 på ansökan om ersättning för mervärdesskatt till Skatteverket Jönköping.\nMotkonto är konto 3974 (Byggnader) alternativt 3984 (Maskiner och inventarier) vid vinst vid avyttring. Vi förlust vid avyttring utgörs motkonto av konto 7824 (Byggnader) alternativt 7834 (Maskiner och inventarier).","underkonto":"1679"},{"konto":"168","namn":"Fordran mervärdesskatt, redovisningskonto","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot används som momsredovisningskonto då det redovisas högre ingående än utgående moms, det vill säga det finns en fordran på staten.\nFör redovisning av moms till Skatteverket måste moms avseende skattskyldiga verksamheter skiljas från moms avseende skattefria verksamheter (så kallad momsersättning). Denna uppdelning sker på underkonto enligt nedan.\nKontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.","underkonto":""},{"konto":"168","namn":"Fordran mervärdesskatt, redovisningskonto skattskyldiga verksamheter","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"Har regionen vid bokslut en fordran för mervärdesskatt ska \n(debet\u2013) saldot överföras från konto 265 till underkonto 1681.\nFör skattskyldiga verksamheter har regionen normalt en skatteskuld till staten, vilken redovisas på konto 265.","underkonto":"1681"},{"konto":"168","namn":"Redovisningskonto mervärdesskatt för regionens skattefria verksamheter (momsersättningen)","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"Underkontot används för redovisning av den ingående momsen för regionens skattefria verksamheter, så kallad momsersättning. Hit förs saldot från underkonto 1677\u20131679.","underkonto":"1687"},{"konto":"169","namn":"Värdereglering av övriga kortfristiga fordringar","kontogrupp":"16","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto krediteras belopp som motsvarar nedskrivning på fordringar som bedömts som osäkra med konto 738 Förluster på kortfristiga fordringar som motkonto.\nKonto 169 är korrektiv konto till konto 161\u2013166. Summan av kontona 161\u2013166 och konto 169 visar det bokförda värdet av diverse kortfristiga fordringar.\nDå en förlust har konstaterats förs kvarvarande belopp på kontona 161\u2013166 och 169 bort (konto 738 debiteras med det nominella fordringsbeloppet och krediteras med nedskrivningen).","underkonto":""},{"konto":"","namn":"Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter","kontogrupp":"17","kontoklass":"1","kontotext":"I denna kontogrupp redovisas alla periodavgränsningskonton med debetsaldo, det vill säga interimsfordringar. Gruppen omfattar förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.\nKontona i denna kontogrupp används vid periodisering av kostnader respek-tive intäkter vid årsbokslut, delårsrapporter eller månadsbokslut. Interimskonton debiteras med de periodiserade beloppen med respektive kostnads- eller intäktskonto som motkonto.\nI bokslutsstatistiken efterfrågas Förutbetalda kostnader och upplupna intäk-ter totalt, det vill säga kontogrupp 17. Fordringar gentemot staten särredovisas. Dessutom efterfrågas konto 178.","underkonto":""},{"konto":"171","namn":"Förutbetalda kostnader","kontogrupp":"17","kontoklass":"1","kontotext":"Detta konto är ett interimskonto för periodisering av exempelvis räntekostnader, hyreskostnader, leasingkostnader eller försäkringskostnader som avser en kommande period. 171 är ett samlingskonto för de förutbetalda kostnader som ej har eget konto.","underkonto":""},{"konto":"172","namn":"Upplupna intäkter","kontogrupp":"17","kontoklass":"1","kontotext":"Detta konto är ett interimskonto för periodisering upplupna, ej debiterade, fordringar, såsom hyresintäkter och ränteintäkter, som avser föregående period. 172 är ett samlingskonto för de upplupna intäkter som ej har eget konto.","underkonto":""},{"konto":"178","namn":"Upplupna skatteintäkter","kontogrupp":"17","kontoklass":"1","kontotext":"Detta konto är ett interimskonto för periodisering av skatteintäkter. Kontot debiteras vid räkenskapsperiodens slut för upplupna ej erhållna skatteintäkter, dvs. en positiv skatteavräkning, med kontona 802 Prognos för avräkningslikvid och 803 Justeringspost av skatteintäkter som motkonton. Se RKR R2 Intäkter. En positiv skatteavräkning för ett år ska inte kvittas mot en negativ skatteavräkning för ett annat år.\nKontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.","underkonto":""},{"konto":"","namn":"Kortfristiga placeringar","kontogrupp":"18","kontoklass":"1","kontotext":"I denna kontogrupp redovisas kortfristiga placeringar av likvida medel i värdepapper. Gränsdragningen mot finansiell anläggningstillgång, avgörs av syftet med placeringen, om den ska brukas eller innehas stadigvarande. Placeringar som gjorts för stadigvarande innehav redovisas i kontogrupp 13.\nVärdepapper som kontinuerligt är föremål för köp- och försäljning ska klassi-ficeras som omsättningstillgångar eftersom innehaven under dessa omständigheter inte kan betraktas som stadigvarande. Detta gäller även för finansiella tillgångar som ingår i en värdepappersportfölj som enligt beslut av fullmäktige är avsedd att behållas under en längre tid.\nHuvudprincip för värdering av omsättningstillgångar är det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen.\nEtt undantag från denna princip gäller finansiella instrument som innehas för att generera avkastning eller värdestegring. Dessa ska enligt 7 kap. 6 § LKBR värderas till verkligt värde på balansdagen. Värdeförändringen sedan föregående balansdag eller från anskaffningstidpunkten om det anskaffas under året, redovisas i resultaträkningen. Upplysning i not om värdeförändringen ska lämnas enligt 9 kap 7 § LKBR.\nDe finansiella instrument som omfattas av undantagen i 7 kap. 7 § ska inte värderas till verkligt värde utan istället tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet på balansdagen.\nFör konto 181-183 nedan har underkonton lagts upp för värdereglering vid värdering till verkligt värde. Om det finns innehav av finansiella instrument som värderas enligt lägsta värdes princip, kan vid behov separat underkonto för denna värdereglering läggas upp.\nLikvida medel i depå hos förvaltare redovisas också i denna kontogrupp, där syftet med medlen är knutet till uppdraget som förvaltare och medlen används t.ex. för att täcka avgifter till förvaltaren eller utgör medel som placeras kortsiktigt när värdepapper omsätts. Vid behov kan särskilt underkonto läggas upp.\nSe även RKR R7 Finansiella tillgångar och finansiella skulder.\nI bokslutsstatistiken efterfrågas Kortfristiga placeringar totalt, det vill säga kontogrupp 18. Dessutom ska kontona 181, 182 och 183 särredovisas.","underkonto":""},{"konto":"181","namn":"Aktier samt andelar i finansiella instrument","kontogrupp":"18","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot används för aktier och andelar (finansiella instrument) där syftet med innehavet inte är för stadigvarande bruk. Exempel är aktier och andelar i investeringsfonder (aktie-, bland- eller räntefonder där regionen äger en andel i fonden).\nAktier/andelar som förvärvats för långsiktig placering redovisas på konto 131.\nAktier och andelar uppdelat på motpart efterfrågas i statistiken om regionernas finansiella tillgångar och skulder till SCB.\nFör att hantera värderegleringar vid värdering till verkligt värde indelas kontot i underkonton enligt nedan:","underkonto":""},{"konto":"181","namn":"Anskaffningsvärde, aktier samt andelar i finansiella instrument","kontogrupp":"18","kontoklass":"1","kontotext":"Här redovisas anskaffningsvärdet för aktier och andelar.","underkonto":"1811"},{"konto":"181","namn":"Värdereglering, verkligt värde, aktier samt andelar i finansiella instrument","kontogrupp":"18","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot används vid bokslut om marknadsvärdet på balansdagen förändrats jämfört med föregående balansdag alternativt anskaffningstidpunkten om tillgången anskaffats under året. Motkonto för värderegleringen är 8478/8578.\nKontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.","underkonto":"1819"},{"konto":"182","namn":"Obligationer och andra värdepapper (exkl certifikat)","kontogrupp":"18","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot används för obligationer (även aktieindexobligationer) och andra värdepapper som förvärvats för kortfristig placering av likvida medel. Exempel är obligationer, förlagsbevis, aktieindexobligationer och inflationsskyddade obligationer som regionen äger direkt.\nUpplupna räntor till bokslutsdagen kan tas upp i balansräkningen som tillgång under kontogrupp 17 med konto 842 som motkonto.\nObligationer och andra värdepapper som förvärvats för långsiktig placering redovisas på konto 132.\nObligationer, certifikat med mera uppdelat på motpart efterfrågas i statisti-ken om regionernas finansiella tillgångar och skulder till SCB.\nKontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.\nFör att hantera värderegleringar vid värdering till verkligt värde indelas kontot i underkonton enligt nedan:","underkonto":""},{"konto":"182","namn":"Anskaffningsvärde, obligationer och andra värdepapper (exkl certifikat)","kontogrupp":"18","kontoklass":"1","kontotext":"Här redovisas anskaffningsvärdet för obligationer och andra värdepapper.","underkonto":"1821"},{"konto":"182","namn":"Värdereglering, obligationer och andra värdepapper (exkl certifikat)","kontogrupp":"18","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot används vid värdering till verkligt värde vid bokslut om marknadsvärdet för på balansdagen förändrats jämfört med föregående balansdag alternativt anskaffningstidpunkten om tillgången anskaffats under året. Motkonto för värderegleringen är 8478/8578.","underkonto":"1829"},{"konto":"183","namn":"Certifikat","kontogrupp":"18","kontoklass":"1","kontotext":"På detta konto redovisas certifikat som förvärvas för kortfristig placering.\nCertifikat som förvärvats för långsiktig placering redovisas på konto 132.\nObligationer, certifikat med mera uppdelat på motpart efterfrågas i statistiken om landstingens finansiella tillgångar och skulder till SCB.\nKontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.\nFör att hantera värderegleringar vid värdering till verkligt värde indelas kontot i underkonton enligt nedan:","underkonto":""},{"konto":"183","namn":"Anskaffningsvärde, certifikat","kontogrupp":"18","kontoklass":"1","kontotext":"Här redovisas anskaffningsvärdet för certifikat.","underkonto":"1831"},{"konto":"183","namn":"Värdereglering, certifikat","kontogrupp":"18","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot används vid värdering till verkligt värde vid bokslut om marknadsvärdet för på balansdagen förändrats jämfört med föregående balansdag alternativt anskaffningstidpunkten om tillgången anskaffats under året. Motkonto för värderegleringen är 8478/8578.","underkonto":"1839"},{"konto":"","namn":"Kassa och bank","kontogrupp":"19","kontoklass":"1","kontotext":"I denna kontogrupp redovisas kassa-, plusgiro- och bankinnehav.\nI bokslutsstatistiken efterfrågas Kassa och bank totalt, det vill säga kontogrupp 19.","underkonto":""},{"konto":"191","namn":"Kassa","kontogrupp":"19","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot används endast för kontanta transaktioner. Hit räknas även erhållna checkar, postväxlar och postanvisningar som inte insatts på eget bankkonto. Om flera separata kassor, till exempel handkassor, förekommer kan särskilda underkonton läggas upp för dessa.","underkonto":""},{"konto":"192","namn":"Bank","kontogrupp":"19","kontoklass":"1","kontotext":"Ett transaktionskonto benämns hos de olika bankerna på olika sätt, till exempel checkkonto, affärskonto eller företagskonto. Till dessa konton kan vara kopplade olika typer av girofunktioner och/eller möjlighet till kredit. Varje enskild region kan därför använda (och benämna) kontona 192\u2013195 i enlighet med egna behov.\nKontot kan användas för checkräkning med kredit i kombination med konto 233, checkräkningskredit. Beroende på om checkkrediten utnyttjas eller ej, bör redovisningen skifta mellan konto 192\u2013195 och konto 233. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att löpande bokföring endast sker på konto 192\u2013195, trots att det innebär att kontot kan visa ett minussaldo. I samband med årsbokslut eller delårsrapport måste dock omföring ske så att utnyttjad del av kreditlöften redovisas på konto 233. Ej utnyttjad del av beviljad kredit redovisas i not.","underkonto":""},{"konto":"193","namn":"Bank","kontogrupp":"19","kontoklass":"1","kontotext":"Ett transaktionskonto benämns hos de olika bankerna på olika sätt, till exempel checkkonto, affärskonto eller företagskonto. Till dessa konton kan vara kopplade olika typer av girofunktioner och/eller möjlighet till kredit. Varje enskild region kan därför använda (och benämna) kontona 192\u2013195 i enlighet med egna behov.\nKontot kan användas för checkräkning med kredit i kombination med konto 233, checkräkningskredit. Beroende på om checkkrediten utnyttjas eller ej, bör redovisningen skifta mellan konto 192\u2013195 och konto 233. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att löpande bokföring endast sker på konto 192\u2013195, trots att det innebär att kontot kan visa ett minussaldo. I samband med årsbokslut eller delårsrapport måste dock omföring ske så att utnyttjad del av kreditlöften redovisas på konto 233. Ej utnyttjad del av beviljad kredit redovisas i not.","underkonto":""},{"konto":"194","namn":"Bank","kontogrupp":"19","kontoklass":"1","kontotext":"Ett transaktionskonto benämns hos de olika bankerna på olika sätt, till exempel checkkonto, affärskonto eller företagskonto. Till dessa konton kan vara kopplade olika typer av girofunktioner och/eller möjlighet till kredit. Varje enskild region kan därför använda (och benämna) kontona 192\u2013195 i enlighet med egna behov.\nKontot kan användas för checkräkning med kredit i kombination med konto 233, checkräkningskredit. Beroende på om checkkrediten utnyttjas eller ej, bör redovisningen skifta mellan konto 192\u2013195 och konto 233. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att löpande bokföring endast sker på konto 192\u2013195, trots att det innebär att kontot kan visa ett minussaldo. I samband med årsbokslut eller delårsrapport måste dock omföring ske så att utnyttjad del av kreditlöften redovisas på konto 233. Ej utnyttjad del av beviljad kredit redovisas i not.","underkonto":""},{"konto":"195","namn":"Bank","kontogrupp":"19","kontoklass":"1","kontotext":"Ett transaktionskonto benämns hos de olika bankerna på olika sätt, till exempel checkkonto, affärskonto eller företagskonto. Till dessa konton kan vara kopplade olika typer av girofunktioner och/eller möjlighet till kredit. Varje enskild region kan därför använda (och benämna) kontona 192\u2013195 i enlighet med egna behov.\nKontot kan användas för checkräkning med kredit i kombination med konto 233, checkräkningskredit. Beroende på om checkkrediten utnyttjas eller ej, bör redovisningen skifta mellan konto 192\u2013195 och konto 233. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att löpande bokföring endast sker på konto 192\u2013195, trots att det innebär att kontot kan visa ett minussaldo. I samband med årsbokslut eller delårsrapport måste dock omföring ske så att utnyttjad del av kreditlöften redovisas på konto 233. Ej utnyttjad del av beviljad kredit redovisas i not.","underkonto":""},{"konto":"196","namn":"Bank, koncernkonto","kontogrupp":"19","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot är ett gemensamt konto för kommunkoncernen. Kontot utgör huvudkonto till en grupp underkonton för företagen vars syfte är att åstadkomma likviditetsutjämning mellan dessa och regionen. Det är huvudkontots saldo som är regionens fordran på eller skuld till banken. Saldo på underkonton utgör regionens fordran på eller skuld till företagen och redovisas på konto 166 respektive 284 vid bokslut.","underkonto":""},{"konto":"197","namn":"Spärrade bankmedel","kontogrupp":"19","kontoklass":"1","kontotext":"Kontot används exempelvis vid domstolsutfall där skadestånd utdömts och där processen ej är klar ännu.","underkonto":""},{"konto":"","namn":"Eget kapital, avsättningar och skulder","kontogrupp":"","kontoklass":"2","kontotext":"I denna kontoklass redovisas eget kapital, avsättningar samt skulder uppdelade i långfristiga respektive kortfristiga skulder.\nEget kapital omfattar:\n\u2022 Ingående värde\n\u2022 Årets resultat\nEnligt lag om kommunal bokföring och redovisning ska eget kapital indelas i årets resultat, resultatutjämningsreserv och övrigt eget kapital. Resultatutjämningsreserv och övrigt eget kapital har inte tilldelats egna konton i Region-bas, men kontogruppen kan vid behov underindelas.\nAvsättningar omfattar:\n\u2022 Avsättningar för pensioner\n\u2022 Avsättningar för särskild löneskatt avseende pensioner\n\u2022 Andra avsättningar\nSkulder omfattar:\n\u2022 Långfristiga skulder\n\u2022 Kortfristiga skulder\n\u2013 Kortfristiga skulder till leverantörer\n\u2013 Moms och särskilda punktskatter\n\u2013 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag\n\u2013 Övriga kortfristiga skulder\n\u2013 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter\nGränsdragningen mellan kortfristiga och långfristiga skulder framgår av LKBR 6 kap. 2 § och RKR:s rekommendation RKR R7 Finansiella tillgångar och skulder. Kortfristiga skulder är skulder med en förfallotid inom ett år från balansdagen.\nSkulder till koncernföretag ska särredovisas på respektive konto. Detta kan göras via separat konto, underkonto eller via annan koddel (motpart).","underkonto":""},{"konto":"","namn":"Eget kapital","kontogrupp":"20","kontoklass":"2","kontotext":"I denna kontogrupp redovisas eget kapital. För att visa sambandet mellan resultaträkningen, konto 891 Årets resultat, och balansräkningen specificeras eget kapital i denna kontogrupp i ingående eget kapital och årets resultat (årets förändring).\nI bokslutsstatistiken efterfrågas Eget kapital totalt, det vill säga kontogrupp 20. Dessutom ska konto 202 särredovisas. I bokslutsstatistiken efterfrågas också resultatutjämningsreserv och övrigt eget kapital.","underkonto":""}]}